Internetpionjären Ashkan Fardost förklarar varför mycket av dagens digitalisering är kosmetika och vad som egentligen krävs för att utmana gamla affärsmodeller.
Det är lätt att bli imponerad av Ashkan Fardost. Han är expert på internet, TEDx-talare och före detta musikproducent. Som om inte det vore nog har han även disputerat i organisk kemi och investerar i svenska tech-startups. För att förstå Ashkan Fardost och varför han ägnat sitt liv åt att förklara för oss vanliga dödliga hur internet fungerar förflyttar vi oss till Kista och mitten av 90-talet.
"På biblioteket fanns en Macintosh, en 386:a och två supermoderna IBM-burkar på 25 megahertz. Och så hade de internet. Jag var där varje dag efter skolan och har varit datorintresserad sedan dess", säger han.
Det var även i Kista som drömmarna om att bli musiker formades. Att mamma och pappa skulle investera hundratusentals kronor i en studio var otänkbart, men Ashkan Fardost upptäckte istället mjukvaran Reason. Han började göra musik och skickade ut demor till skivbolag, utan framgång. Då fick han idén som förändrade hans liv.
”Jag hade använt Napster sedan starten och visste hur det funkade. Men jag insåg att jag inte bara kunde lägga ut min musik, eftersom ingen visste vem jag var. Så jag lade in min musik i befintliga samlingsalbum, typ ”Best of trance”. Några veckor senare var jag över hela Napster.”
Det smarta draget ledde faktiskt till skivkontrakt för den då 18-åriga Ashkan Fardost. Men det var inte skivkontraktet som förändrade hans liv, utan insikterna som kom med framgången: han hade lurat internet och insåg att han tänkte på ett annat sätt än föräldragenerationen. Han beskriver det som ett Matrix-moment, som inte var enbart positivt.
”Det skapade en otrygg känsla hos mig när jag insåg att vuxna inte visste allt. De var lika förvirrade som jag. Men samtidigt fick jag en känsla av makt, att jag bara är några knapptryck från information. Jag levde i en parallell värld. Precis som dagens 15-åringar.”
Det är mot den bakgrunden Ashkan Fardost levererar sin retorik om internet, digitisering och digitalisering. Han menar att man bör starta med att identifiera och förstå beteendetrender innan man digitaliserar sin verksamhet.
"Jag skiljer på digitisering och digitalisering. Digitisering är omvandlingen från analogt till digitalt. Digitalisering tar även hänsyn till hur teknologi påverkar människans beteende". Det är här många företag går bet enligt Ashkan Fardost, som menar att internet består av stammar som samlas kring ett intresse och är väldigt hängivna det.
Han tar Tesla som exempel, som inte bara har en av de mest hängivna stammarna utan även ett djupt underliggande syfte: att befria mänskligheten från fossila bränslen och rädda planeten.
”De har även en auktoritär visionär, Elon Musk, som vaktar syftet och hindrar den som försöker avvika från det. Innan Tesla kom skulle ingen köpa en bil med sitt kreditkort online, utan att ens ha testat den. Bilbranschen kliade sig i huvudet och fattade ingenting: ”Du kan ju få en mycket lyxigare bil för samma pengar?” Men när du kör en Tesla så räddar du världen på en och samma gång.”
Digitaliseringen idag bara kosmetika
Enligt Ashkan Fardost är mycket av den digitalisering vi ser i dag bara kosmetika. Det ser bra ut, men är inte efterfrågat av konsumenterna. Han tar exemplet med de chatbotar som blivit allt vanligare de senaste åren.
"De funkar ofta jättedåligt och kommer aldrig vara skillnaden mellan att någon väljer eller inte väljer ditt företag eller din produkt. Teknik kan aldrig vara lösningen på en trasig affärsmodell".
Han tar ett annat bilföretag som ett exempel på hur ett gammalt och traditionstyngt företag lyckats digitalisera i ordets rätta bemärkelse.
”Volvo sysslar med äkta digitalisering. De tänker mobility och har insett att vi kommer att nyttja bilar på ett annorlunda sätt i framtiden. Du kan prenumerera på en Volvo och betala för den tid du använder den, utan uppsägningstid eller något annat trams.”
Det är så den nya internetgenerationen tänker. Om man vill ha något så finns det bra två klick bort på internet. Och när du inte längre vill ha den så säger du upp den. Varför ska en bil funka annorlunda?
Att lyssna på den unga
Att lyssna på de unga är enligt Ashkan Fardost nyckeln till att lyckas med digitalisering. Och för att de ska lyssna på dig så måste du börja tänka i nya banor och utmana gamla strukturer och processer. Annars är risken stor att du aldrig lockar till dig de talanger du behöver för att ta ditt företag in i framtiden, menar han.
"Du kan inte lägga ut allt som är ”framkant” på konsulter. Du måste locka till dig talanger, och då är du tvungen att förstå hur de ser på världen. Du behöver inte dela deras åsikter, men du måste ge dem utrymme att utmana varje struktur och affärsmodell."
För en representant av den gamla världen kan det vara svårt att acceptera att ens tid snart är ute och att man behöver hjälp av småbarn för att utvecklas. Och även om Ashkan Fardost är ”ultraoptimistisk” när det gäller internets framtid på lång sikt, är även han orolig över vad som kan hända på vägen. Bland annat eftersom bristen på förståelse för internets transformation av utbildning, framtida kompetenser och samhällsstrukturer riskerar att skapa en gigantisk klyfta i samhället.
”Vi ser redan nu tendenser till en helt ny underklass. De som ser internet enbart som en underhållningscentral och förväntar sig att fabriken och staten har en stor plan för deras liv. Den tiden är snart förbi,” säger han och fortsätter "det är de som ser internet som en digital, global stamvärld, och har förmågan att navigera i den, som blir de nya vinnarna. Förlorarna kommer plockas upp av Flat earth-liknande organisationer i bästa fall eller av destruktiva krafter i värsta fall.
Det Ashkan Fardost målar upp framstår närmast som en framtidsdystopi, men trots det är han inte för ökad statskontroll av internet: "Det vackra med internet är avsaknaden av hierarki, att alla kan kommunicera på samma villkor. Priset vi betalar för detta är att allt som skapas därinne inte är briljant och konstruktivt".
"Jag blir förbannad när vissa, tillsammans med staten, vill reglera. Exempelvis genom att skapa ”fake news-filter”. Lösningen på fake news är inte filter, det är bildning. Dessutom finns det inga garantier för vem som sitter på makten om tio år. Helt plötsligt styr en fascistisk psykopat internet. Staten ska aldrig kunna kontrollera människor, det är jättefarligt.”
TEXT: MATTIAS BOSTRÖM FOTO: JOHAN BERGMARK
