Fake news – kan man lita på någonting alls?

Vi är en bit in på en ny presidentperiod i USA och många hoppas på att lugnet ska lägga sig; att USA som den stora demokratin återigen ska hålla en skyddande hand över världen. Men tvivel finns kvar inplanterat av den förre presidenten Trump som ofta trummade ut budskapet ”Fake news”. Om han visste vad han gjorde är oklart men han belyste ur sitt perspektiv att det blir allt svårare att kunna lita på information.

Syftet med att sprida information för vinning är ofta politiskt. Men syftet med att sprida desinformation kan också vara mer jordnära, som till exempel att tjäna pengar.

Påverkan på olika sätt har använts under lång tid. Redan före Kristus användes desinformationskampanjer för att påverka invånarna i länder att till exempel gå samman för att störta ledare. The SUN hade en artikelserie år 1835 om att astronomer observerat liv på månen, vilket gav tidningen nya prenumeranter, men erkände någon månad senare att artiklarna varit falska. (Prenumeranterna sägs dock ha stannat kvar). Hur var det förresten med den stora månlandningen 1969, gick de på månen eller är bilderna fake news?

Under Trumpkandidaturen användes analysföretaget Cambridge Analytica för att komma åt de osäkra väljarna och skapa ett skräddarsytt budskap inom sociala medier just för dem. De osäkra väljarna kunde hittas genom att samla information på Facebook. Att rikta budskap görs hela tiden utan att du har en aning om att du blir knuffad i en viss riktning.

Den digitala världen gör att det är svårare än tidigare att kontrollera källor till information. Visst kan nyheterna i traditionella medier som SVT och Sveriges radio ha fel någon gång men kontrollen på korrekthet är hård. De har också alltid en ansvarig utgivare och lyder under en granskande funktion. Idag sprids nyheter och budskap på sociala medier, till stor del där de yngre generationerna rör sig. Vem som helst med tillräckliga medel kan köpa sig plats på sociala medier, eller skapa en viral plats om man har tillräckligt med följare. När nyheter och budskap personifieras av den sociala plattformen får vi till slut bara nyheter från likasinnade, för det är ju enklast med sådana som tycker som vi själva. På så vis hamnar vi till slut i olika informations- och åsiktsbubblor.

Syftet med att sprida information för vinning är som beskrivits ovan ofta politiskt. Men syftet med att sprida desinformation kan också vara mer jordnära, som till exempel att tjäna pengar. Att exempelvis kunna påverka en aktiekurs kan ge stor ekonomisk vinning. Ett relativt nyligt exempel är Reddits påverkansaktion för bland annat Gamestop.

Kontrollera alla data som du tar emot innan du använder den; du kan aldrig vara säker på att den är korrekt.

De sociala medierna har sedan en tid förstått och uppmärksammat ”fake newsproblematiken”, bland annat genom att varna läsare för ogranskade nyheter och att samarbeta med faktakollare.

Liksom medierna har vi som företag också ett stort ansvar för den information vi sprider. Därför måste vi vara aktiva och medvetna både om den information vi tar in och lämnar ifrån oss. Inom mjukvaruutveckling har detta alltid varit en mycket viktigt sanning: Kontrollera alla data som du tar emot innan du använder den; du kan aldrig vara säker på att den är korrekt.

Allt som gäller säkerhet hänger ihop. Vi måste ha koll på hela flödet ned till checksummor, övervakning och manuella rutiner för att se hur informationen rör sig och hur den förändras över tid. Vi måste också se till att de data som lämnas ut är korrekta för att inte riskera störningar i nästa steg.

Inom mitt eget område, informationssäkerhet, har fokus hittills till stor del legat på att hantera frågor som rör konfidentialitet och tillgänglighet. Samtidigt är det vi kallar för riktighet en av grundpelarna för informationssäkerheten. Nu är det dags att vi också lyfter den aspekten och ger den det fokus som krävs i en tid som alltmer präglas av fake news.