Det riktigt stora gröna tekniksprånget sker just nu i norra Sverige

Vi närmar oss nu sommaren och många planerar för diverse projekt och aktiviteter. Är det inom bygg- eller renoveringsområdet så vet man att ett bra grundarbete är viktigt. För det som inte syns eller märks när det är välgjort blir väldigt synligt och märkbart när man slarvar. Jag brukar tänka: ”När du gör det, gör det rätt, annars måste du göra det två gånger.” Och förresten, har du inte tid att göra det ordentligt en gång, vad får dig att tro att du ska ha tid att göra det en gång till?

Det har knappast undgått någon att det investeras rejält i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten kan man prata om investeringar som överstiger 1 100 miljarder kronor under en tjugoårsperiod. Över 15 000 jobb kommer det att handla om vilket i sin tur innebär upp till 100 000 nya invånare.

Som jämförelse kan nämnas att Norrbotten idag har cirka 260 000 invånare på 25 procent av Sveriges yta. Miljöeffekterna av förändringarna som är på gång är enorma då stål- och gruvbranschen är en av de aktörer som påverkar miljön mest. Det betyder att det är där omställning kan få störst effekt. Det har till exempel av LKAB jämförts med att parkera alla Sveriges bilar tre gånger. Lägger man då till den omställning som kan ske med batteribilar och utvecklandet av vätgasteknik blir effekterna än mer påtagliga.

Vi är i början av den största samhällsomvandlingen som skett i vårt, i våra föräldrars, farföräldrars och i våra barns liv. Den förändring som sker nu och som måste ske kräver en samverkan över industri- och landsgränser och där är vi alla en del i att få det att hända.

Men det handlar inte bara om att framställa CO2-fritt stål i helt nya fabriker och till enorma batterifabriker. Det handlar även om hållbara gruvor med ny högdigitaliserad verksamhet och hög automationsgrad och om vätgasfabriker. Det utvecklas nya strategiskt viktiga produkter som i grunden skapas från dagens gruvavfall som, när det åter processas, producerar sällsynta jordartsmineraler och fossil- och kadmiumfritt gödsel.

Svindlande perspektiv

När man hör sådana fantastiskt stora belopp brukar jag tänka på hur jag berättar för barnen vad skillnaden mellan en miljon och miljard är, att det inte bara är tre nollor i slutet. Om du köper något för 1 krona i sekunden eller 86 400 kronor per dygn tar det lite över 11 dagar innan du förbrukat 1 miljon. I samma tempo tar det 32 år för en miljard. Det ger i alla fall mig lite perspektiv på summan.

Dessa djärva och i många fall innovativa fantastiska satsningar bygger på en stabil grund som lades för över 100 år sedan. Något förenklat beskrivet så för över 100 år sedan investerades det i att skapa gruvorna uppe i malmfälten och för att frakta malmen behövdes investeringar i järnväg från Luleå hamn till Narviks hamn via malmfälten. Det beslutades väldigt tidigt i den teknikutvecklingen att elektrifiera denna långa järnvägssträcka. För att kunna göra allt detta behövdes elkraft och de stora vattenkraftverken längs Luleå älv började därmed byggas med start i Porjus.

Under ett av de åren under denna period avsattes 7-8 procent av Sveriges BNP på dessa satsningar. Då el inte kunde transporteras långt på den tiden planerades en tid för ett smältverk i Porjus. Man ville vara nära energin och nära råvaran som skulle förädlas. Detta slopades dock när ny teknik möjliggjorde effektivare överföring av el på längre sträckor. På något sätt kan man säga att cirkeln nu sluts när man åter flyttar närmare energin och råvaran.

Dessa satsningar har gång på gång återbetalat sig och bidrar fortfarande i högsta grad till Sveriges välstånd. Likt en bra och stadigt utförd grund så stöder de djärva, stora och innovativa satsningarna från förr de stora innovativa satsningar som sker nu.

Denna kontinuerliga innovation, forskning och transformation är också varför industrin hållit sig framme genom förädlade produkter och effektiv produktion.

Varje förändring i olika tider har ofta haft sin start i en eller flera av dessa orsaker

• Teknikutveckling

• Nya lagar och handelskrav

• Nya användarkrav och behov

• Konkurrens

De förändringar vi ser i vår tid och de investeringar kopplade till bland annat CO2-utsläpp kan sägas uppfylla samtliga dessa kriterier och de samverkar också i viss mån för att skynda på en utveckling som definitivt behöver ske fort.

Kraven på förändring för att snabbt minimera miljöpåverkan och utsläpp samverkar med ett förväntat ökat krav på miljövänlig produktion och produkter. Samtidigt skapar en omställning förutsättningar för lägre kostnader då man nyttjar ny teknik som grund för att kunna förändra arbetssätt och till viss del automatisera. I de sänkta kostnaderna inräknas också att man i förtid minskar kommande höjda utsläppsavgifter och -tullar.

Allt kräver mineraler och resurser

I den digitala och hållbara omställning som sker i samhället är ökat användande av mineraler grundläggande i allt från smartphones till bilbatterier. För att uppnå detta så behövs en optimal produktions- och leveranskedja från gruva till återvinning samt att till exempel tillståndsprocesser effektiviseras i olika former av digitala samhällsbyggnadsprocesser.

I omställningen som sker kommer digitalisering, förändringsledning och uppkopplade datadrivna verksamheter vara en naturlig och nödvändig del och ekosystem av partnerskap nyckeln för att lyckas. Därför är teknologier en viktig del i förändringen och kommer att utgöra en del av industrins kärnverksamhet.

Man kan med fog säga att en viss del av basindustrins satsningar också kommer att vara en del av teknikindustrins utveckling och att industrin i vissa delar kommer att närma sig, om inte rent av vara i en del i, det som traditionellt kallas teknologisektorn. Att CGI i februari lanserade ”CGI commits to net-zero carbon emissions by 2030” går därmed fullständigt i linje med detta.

Vi har alltså förbundit oss att ställa om själva, men vi ska framför allt hjälpa våra kunder och partners i deras resa. Att i sin framtida verksamhet gå från att reagera till att förutsäga kräver samarbete. Producerar man då CO2-fria produkter måste alla parter i ekosystemet vara ”rena”.

Längs hela värdekedjan från råvara till färdig produkt kommer krav att ställas på att kunna bevisa den så kallade renheten. För att göra detta krävs ökad mängd producerad och lagrad data som i sin tur kräver koppling till digitala spårbarhetslösningar och givetvis måste allt detta göras utan att bidra till nedsmutsning. En form av teknik som blivit vanligare och som kommer att användas för spårbarhet och analys är rymdteknik – delvis för att just spåra och mäta utsläpp, men också för att förstå och optimera transportflöden. ESA, European Space Agency, har till exempel påbörjat arbetet med en digital tvilling av jorden där CGI är en partner i arbetet. Där är första steget att bygga upp ett ekosystem kring livsmedel.

Vi är i början av den största samhällsomvandlingen som skett i vårt, i våra föräldrars, farföräldrars och i våra barns liv. Den förändring som sker nu och som måste ske kräver en samverkan över industri- och landsgränser och där är vi alla en del i att få det att hända. Vi lever i sanning i en spännande tid. I en tid av förändring och i en tid av att skapa förändring.