Stort strategiskt vägval för IT väntar bankerna

”Vad stort sker, det sker tyst.” Är man strateg inom banksektorn och ska ägna sig åt att förstå och fatta beslut efter vad som nu sker i betaltjänstvärlden, instämmer man förmodligen i diktaren Geijers numera bevingade strof. Här är det nämligen stora omvälvningar på gång som går under radarn för de flesta vanliga dödliga men som innebär ett avgörande vägval för banksektorn. Frågan bankerna står inför är: Ska man fortsätta bygga på befintliga system eller passa på att göra mer omvälvande, långsiktiga förändringar när man ändå kommer att behöva anpassa sin IT-infrastruktur till den nya betaltjänstvärlden?

De förändringar jag talar om sker i svallvågorna efter mötet, eller kanske kollisionen, mellan den traditionella betaltjänstvärlden – den värld som kanske först datoriserades – och den nya, extremt snabbrörliga digitala världen av nya betaltjänster. Främst är det tre stora omvälvningar det handlar om: Det nya clearinghuset, P27, som ska harmonisera betalinfrastrukturen i Norden, Riksbankens uppgradering av RIX för att kunna hantera betalningar mellan banker 24 timmar om dygnet året runt, och Swift, som ändrar sitt globala format för betalningar.

För den som inte är helt uppdaterad:

Clearinghuset P27 är ett initiativ för att harmonisera och modernisera IT-infrastruktur inom betaltjänster på nordisk basis. Istället för att varje land ska ha sina speciella bank- eller postgirosystem och därunder ha en uppsjö av egna olika typer av betalformat som lönefiler och annat som bygger upp en komplexitet och kostnad, tar man ett nordiskt helhetsgrepp om saken för att bland annat stärka konkurrenskraften globalt. Projektet är initierat av de största bankerna i Sverige, Danmark och Finland. Även regelverksdelen, som Sverige arbetat med via Betalningsregelverket i Sverige AB, har lyfts till en nordisk nivå, där Nordic Payment Council, NPC skapats för ändamålet.

De förändringar som sker i Riksbanken handlar om att man uppdaterar RIX-systemet genom att komplettera det med den nya funktionen RIX-INST, där RIX är källan till likviditeten, och RIX-INST gör likviditeten tillgänglig dygnet runt, året runt. Skulle likviditet ta slut i RIX-INST kan mer likviditet hämtas från kontot i RIX även när det är helg. Med den uppdaterade tjänsten kan betalningar ske mellan bankerna i realtid dygnet runt och i centralbankspengar.

Den tredje förändringen jag nämnde, som rör den internationella organisationen Swift, handlar om att man kommer att ändra det globala format för betalningar från det nuvarande MT-formatet, som har sitt ursprung från början av 1970-talet, till det betydligt mer flexibla och modernare ISO20022-formatet.

Det kanske inte låter som någon alltför dramatiskt, men för de flesta banker får omställningarna stora konsekvenser. Formatbytet till ISO20022 betyder att bankerna kommer att behöva göra ändringar i hela kedjan av sina back-office system för att inte förlora information i översättningarna mellan formaten. Då de stora bankerna har många back-office system blir det många och komplexa ändringar som måste göras, som förstås tar tid och kostar pengar. Dessutom sätter bytet också press på de delar av bankens infrastruktur som hanterar meddelanden då de nya ISO20022-meddelandena tar mycket mer plats än traditionella MT-meddelanden.

Vad gäller Swift har det dessutom uppstått konkurrens på området. Nya betalinfrastrukturer som är globala och baserade på alternativa nätverk som internet (till exempel Ripple), gör att större banker i framtiden behöver kunna skicka ut betalmeddelanden på en mängd olika nät istället för som tidigare på ett enda. Då behöver bankens infrastruktur internt vara byggd så att man kan göra det snabbt och effektivt.

När det gäller att förbereda sig för P27 måste bankerna in med nya system eller kraftigt ändra i befintliga. Vidare måste de som arbetar inom betalnära infrastruktur förstå exakt hur de ska förhålla sig till nya regelverk, och de som jobbar nära kunderna måste förstå hur de kan använda förändringarna i sitt produkterbjudande så att konkurrenskraften kan bibehållas, eller ännu hellre stärkas.

Och när det gäller Riksbankens nya betalningsplattform behöver bankerna lägga om rutiner för hur likviditeten ska hanteras och implementera nytt stöd för detta. Kanske behövs också nya nätkopplingar till RIX-INST.

Det strategiska vägvalet

Allt detta händer nu. P27 ska enligt plan öppna under första kvartalet 2021, RIX-INST ska sjösättas i maj 2022 och den nya Swift-standarden lite senare samma år. Det är alltså ganska bråttom för bankerna att förstå och positionera sig för att möta de här förändringarna. Men hur?

En bra början är att göra någon form av studie för att säkerställa att de steg man tar är korrekta. Steg ett kan vara att analysera hur den befintliga infrastrukturen påverkas av de förändringar man behöver genomföra. Därefter får man titta på resultatet och fundera på om det inte är läge nu att ta ett större grepp om hela betalinfrastrukturen: Ska jag göra en taktisk approach och förbättra något som redan finns eller ska jag passa på att ta ett mer strategiskt långsiktigt beslut?

Det sämsta menar jag, är om man i brist på resurser i form av tid eller pengar fattar ett alltför kortsiktigt beslut som på lång sikt blir mer kostsamt än man trott. Investeringar på infrastruktursidan karaktäriseras av väldigt långa cykler. De beslut som bankerna fattar nu kommer alltså att hänga kvar under de nästkommande decennierna.

När man gör en sådan extern inventering kan det också vara ett ypperligt tillfälle att tillämpa samma synsätt internt i banken: att passa på att harmonisera och konsolidera även bankens IT-infrastruktur. De flesta större bankers IT-infrastruktur har under årens lopp hunnit bli väldigt spretiga och komplexa. Visserligen tuffar de oftast på när allt är lugnt, men de har stora nackdelar så fort det sker förändringar och man då måste gå in och göra ändringar på en mängd olika ställen. Om infrastrukturen dessutom är gammal och få personer internt vet exakt hur den ser ut eller fungerar, kan projekten växa sig stora och bli både tids- och kostnadskrävande, men också innebära en risk: Det kan vara svårt att hitta felet men även att åtgärda det då man inte säkert vet hur det kommer att påverka andra system. När trenden samtidigt går mot allt mer realtid, blir alla fel alltmer exponerade ut mot kund, vilket ytterst kan påverka varumärket.

Vad CGI kan erbjuda

Här på CGI jobbar vi mycket med den här typen av frågor och har utvecklat tjänster och lösningar som bryggar över till det kommande skiftet. Exempelvis har vi erbjudanden för testverksamhet av bankers IT-system med erfarna personer som förstår sig på betalningar, både när det gäller tekniken och kundbeteendet – en klar fördel för banker med spretig och omfattande infrastruktur som behöver testas ingående innan man kan genomföra förändringar.

Vi har också en Advisory för olika typer av assessment-studier där vi kan hjälpa bankerna med den initiala genomlysningen av de nuvarande systemen som de har internt. Det finns en rad fördelar med att anlita en extern och oberoende part som kommer in och gör det arbetet – inte minst slipper man all internpolitik när någon älskar sitt system och inte kan se på det med neutrala ögon.

Vi erbjuder också tjänster under begreppet Payment Insights. I huvudsak handlar det om två insikter: Dels om hur användare av olika slag använder bankens API på mobilappen eller webbsidan för att kommunicera med banken, och dels om hur kunder beter sig när de använder tjänsterna, något som är viktigt för att kunna förbättra dem eller använda i marknadsföringen. Ofta blir man förvånad när man ser att kunder beter sig på helt andra sätt än de som designteamet avsett. Vi på CGI har gjort många sådana analyser av gruppbeteenden inom betalsektorn.   

CGI har också egna produkter inom P27-området som gör att banker kan koppla sig till P27 både när det gäller betalningar i realtid och i batchflöden. Samma lösningar kan också användas för att hantera RIX-INST flödena om banken väljer att koppla sig direkt till RIX-INST, eller om man vill modernisera och effektivisera sin Swift-plattform.

Det är spännande tider vi lever i. I bankvärlden handlar allt till syvende och sist om förtroende. Det gäller alltså att hålla balansen mellan den accelererande utvecklingen, kostnadspressen och stabiliteten i leveranserna, något som CGI har lång erfarenhet av att leverera.