Beredskap – Det nya normala, eller?

Vad är ett ”normalläge”? Ofta när det talas om beredskap så utgår man från ett normalläge som förändrats och som kan föranleda beredskapshöjningar av olika slag. Detta inom ramen för till exempel en kommun, ett företag eller för hela landet. Begreppet normalläge är dock bedrägligt.

Jämför stilla vad vi uppfattade som ett ”normalläge” 2019, före pandemi och före krig i Europa med därpå kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge som följd. Idag råder formellt ett normalläge när ni läser detta (förhoppningsvis), för regeringen har inte officiellt förkunnat stegen skärpt eller högsta beredskap. Dock så är det ”normalläge” vi upplever idag väsensskilt från för bara några år sedan. En märklig tanke.

Genom en annonskampanj i bland annat tunnelbanan uppmärksammar MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, oss om vikten av att upprätthålla en viss beredskap, mentalt och med vissa enkla förberedelser på individnivå. Detta med att ständigt upprätthålla en viss beredskap för det oförutsägbara eller oväntade kan tyckas påfrestande i det långa loppet men kan visa sig vara din bästa vän. Det oväntade, och det behöver inte vara en akut kris, kan visa sig vara det oönskade – och då ligger det i farans riktning att det utvecklar sig till en kris.

Att upprätthålla en lagom krisberedskap över tiden kan visa sig vara lönsamt. För myndigheter och andra institutioner kan det leda till att man hittar effektiviseringsmöjligheter när man med beredskapsögon kontinuerligt granskar organisationen. Företag kanske i små steg kan förbättra sin kontinuitetsplanering, undvika de kostsamma störningarna och drifts-stoppen och därigenom få till ett robustare flöde av varor och tjänster – och en lönsammare verksamhet. Hela samhället vinner på detta. Men det krävs som sagt att man ständigt är igång med kris- och beredskapstänk.

Från den enskilde via familj och grannskap – till institutioner som företag och myndigheter, är det klokt att även ständigt öva. Inte låsa vid standardscenarion – utan laborera med att invänta det oväntade. Just nu är många företag inkluderade i diskussioner med MSB och försvarsmyndigheter kring näringslivets roll i stort – men även konkret i planering av hur samhällets alla resurser skall användas om vi tvingas upp i beredskapsnivåer. Detta är en sund utveckling. 

CGI har en lång historia av att vara leverantör av informationssystem, lösningar och tjänster till det militära och civila försvaret. I vårt DNA finns det som en gång hette Försvars Data. Därför är CGI, liksom flera av våra branschkollegor, en viktig del av Sveriges försvar.

Läs mer om vårt arbete på www.cgi.se/forsvar och om totalförsvarsarbetet på www.forsvarsmakten.se/totalforsvaret