Det äldsta position- och navigationssystemet hos Sjöhistoriska är astrolabium från 1329, vilket är ett höjdmätningsinstrument som används för att bestämma latituden genom att mäta höjden på himlakroppar över horisonten. Namnet "astrolabium" härstammar från det grekiska ordet för "stjärntagande".
Ytterligare ett exempel på en tidig mekanisk enhet som användes för att räkna ut astronomiska positioner är Antikytheramekanismen, som skapades av greker under 100-talet f.Kr. Detta var en analog dator med ett mekaniskt urverk som troligen också kunde användas för att navigera och bestämma positionen på havet. Båda dessa system visar på den historiska utvecklingen av teknologi och kunskap som har varit avgörande för navigation och utforskning.
I nutid är GPS-navigering en självklarhet i vår vardag. Själv har jag tillgång till GPS-stöd i en mängd olika tekniska prylar, såsom i min smartphone, fitness-tracker, klocka och i bilen. GPS-teknologin har gjort det enklare och smidigare att navigera, oavsett om vi behöver hitta rätt vid en affärsresa i Europa, eller ha koll på statistik från löprundan eller hitta vägen till ett annat arrondissement i Paris.
Med GPS kan vi vara säkra på att vi alltid har koll på var vi är och vart vi ska. Eller kan vi verkligen det? Kan man i dagens globala säkerhetspolitiska läge lita på att vi har tillgång till signal från navigeringssystem? Kan redundant navigeringssystem garanteras för Sveriges totalförsvar? Totalförsvaret ska vara krigsavhållande genom att ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap, uthållighet och planering att det avhåller från försök att anfalla, kontrollera eller på annat sätt utnyttja oss. Detta uppnår vi genom att använda flera GNSS-system, inklusive Galileo, för att sprida riskerna. För att säkerställa en högre grad av precision, redundans och tillförlitlighet för kritiska tillämpningar.
Totalförsvaret och Global Navigation Satellite System (GNSS)
Just position, navigering och tid är viktiga faktorer som hjälper till att fastställa var till exempel ett hot kommer ifrån, var resurser och personal behövs och när de behövs. Korrekt positionering och navigering är också nödvändigt för att koordinera militära operationer och transport av personal och utrustning. Tidsplanering är viktig för att se till att alla resurser är tillgängliga och på plats i tid för att möta eventuella hot.
Drönare och fordonssystem använder olika positioneringstekniker för att navigera och styra sig själva. Vi vet att GNSS är en vanlig teknik som drönare använder för att bestämma sin position (som inkluderar Galileo, GPS och GLONASS). Vi vet också att drönare också använder sig av visuella landmärken och sensorer, inklusive lidar och radar, för att navigera och undvika hinder. GNSS informationen används också givetvis för att skapa en lägesbild med relevant information från till exempel en drönare, vid den plats man befinner sig.
Nationella kommunikationssystem, ledningssystem, larmsystem och övervakningssystem behöver GNSS för att man ska kunna skapa en lägesbild och för att distribuera information om lägessituationen till samtliga funktioner inom totalförsvaret.
Vi kan t.o.m. använda tiden för att genererar nycklar för symmetrisk kryptografi, som vi använder för att skydda den lägesbild vi delar inom totalförsvaret.
Galileo - Digitalt signerad, förseglad och levererad
Europas globala navigationssystem, Galileo, ger oss en mycket exakt global positioneringstjänst. Det är verkligen fantastiskt att tänka på att Galileo består av ett nätverk av satelliter som kretsar runt jorden och en markbaserad infrastruktur som tar emot och bearbetar signaler från satelliterna. Det är tack vare detta system som vi nu kan bestämma vår position med en noggrannhet på centimeternivå!
Galileo-programmet är ett gemensamt initiativ av Europeiska unionen och europeiska rymdorganisationen (ESA) med syfte att erbjuda Europa ett eget oberoende navigationssystem.
Vi inom CGI är den största leverantören av säkerhetssystem för Europas Galileo-program, utvecklat av 250 experter från fem olika europeiska länder.
Vi utvecklar också projektet EPIC (Enabling PRS Infrastructure Capabilities) för effektiv anslutning av EU-medlemsstater. Detta kommer att tillåta medlemsländer att få tillgång till PRS, som en säker, krypterad tjänst för statliga och andra auktoriserade användare.
Kvalitetsleverans ger fortsatt förtroende
Europeiska rymdorganisationen (ESA) har en spännande nyhet - de ska designa och bygga den första omgången av den andra generationen av Europas Galileo-navigeringssatelliter! Det känns fantastiskt att veta att vi snart kommer att ha ännu bättre navigeringsverktyg till vårt förfogande.
De nya G2-satelliterna kommer att ansluta till den befintliga flottan av de 26 första generations Galileo-satelliter och 12 'Batch 3' satelliter. Vi kan förvänta oss den första lanseringen av G2-satelliterna om mindre än två år! Dessa nya satelliter kommer att vara större än de befintliga, använda elektrisk framdrift och ha förbättrade navigationsantenner, precisa atomklockor och avancerade skyddsmekanismer mot utstörning och vilseledning.
Vi är otroligt stolta över att vara den största enskilda leverantören av helhetslösningar av säkerhetssystem för Galileo.
Utöver helhetslösningar utvecklar vi också testprotokollen. Vårt helhetsmodelleringsverktyg är avgörande för driften, vilket kommer att förbättra precisionen och hållbarheten i navigeringssystemet. Hos CGI tillhandahåller vi också högkvalitativ rådgivning till ESA inom områden som cybersäkerhet, ackrediteringsstöd, systemoptimering, tjänsteteknik, tjänstvalidering och rapportering, stöd för säkerhetsoperationer och operatörsutbildning. Vi är glada över att kunna stödja ESA på plats för Galileos systemintegration och verifiering.
Här kan du läsa mer om hur vi stöttar Sveriges totalförsvar.