Mantrat ”fler händer i vården” löser inte vårdens grundproblem 

Det finns så mycket i hälso- och sjukvården som fungerar bra, men som vi inte pratar så mycket om och som nyhetsmedierna inte brukar rapportera om. Det vi i stället tenderar att prata och läsa om är de få procenten som inte fungerar som det ska. De gånger vården misslyckas. Den där gången som man råkade på en schaman i stället för en läkare, eller den gången som den telefonrådgivande sjuksköterskan på vårdcentralen inte var särskilt trevlig. Det är ganska sällan som man hör om bra upplevelser av vården, även om de upplevelserna troligtvis överväger. Kanske är det så för att det är just där vi har vår förväntansnivå, att sjukvården ska vara bra. Och varför skulle vi förvänta oss mindre än det?

För mig betyder ”bra sjukvård” inte bara att jag får bra vård, men också att de som arbetar med att ge vård har det bra på jobbet. Det är dock inte så överallt. En orsak till det är att det saknas personal och att det inte finns mer personal att få tag i, i alla fall inte som vill jobba med de förutsättningar som råder i vården idag.

SKR har i många år rapporterat om hur många personer som välfärden behöver anställa om ingenting förändras – alltså om vi fortsätter att arbeta så som vi gör idag. Det är enligt SKR ungefär en halv miljon personer (472 000, fler än hela Malmö) som behövs i välfärden, pensionsavgångar inräknade, under åren 2019–2029. Det handlar alltså om ett rekryteringsbehov på närmare 50 000 personer per år. MEN antalet personer i arbetsför ålder ökar endast med 31 000 personer per år, och notera att dessa ska täcka hela arbetsmarknadens ökade behov av arbetskraft, inte bara vården.

Måste alla medarbetare i vården vara människor?

Om välfärden ska fungera på samma sätt som idag behöver alltså alla som tillkommer i arbetsför ålder plus ytterligare cirka 20 000 personer arbeta i välfärden. Det går inte ihop! 

Vi måste följaktligen börja agera på de förutsättningar vi har idag och även våga tänka utanför boxen: Måste alla medarbetare vara människor? Visst behövs mer personal till vården, men det löser långt ifrån hela problemet. Vi behöver också satsa på andra typer av resurser, inte minst sådana som ser till att befintlig personal används effektivare.

Behöver vi bara fler händer till vård och omsorg? 

Sjukvården behöver ta krafttag för att skapa ett hållbart arbetsliv. De som arbetar i sjukvården behöver vilja och orka stanna kvar, och de behöver orka och vilja arbeta längre än till 65 år. 

I klartext betyder det att vården även behöver arbeta mer med verksamhetsutveckling och digitalisering. Man behöver digitalisera på riktigt. Alltså byta ut gamla system och föra in nya, användarvänliga system för att bland annat kunna använda patientens egen kunskap och samlade mätvärden digitalt – inte samla in dessa vid ett traditionellt besök. Man behöver också hushålla väl med den mänskliga arbetskraften och använda AI och robotar (RPA) för enahanda, upprepande, granskande uppgifter. Inom vården behöver man arbeta smartare – inte springa snabbare och arbeta hårdare. 

Ska jag låta data styra mig?

För att kunna arbeta proaktivt, strategiskt och insiktsdrivet behöver man använda den data som redan finns i skattgömman och lägga till den data som behövs. Inte mäta på det som går att mäta utan mäta det vi behöver mäta på! 

Lyckas vi med det här så kommer de som arbetar med att ge vård inte bara orka med att ge bra vård till dig och mig, utan också ha det bra på jobbet.

Läs mer om CGI:s tjänster inom hälsa, vård och omsorg