En vän har ett 3D-labb som han hyr ut främst till pensionärer och studerande. Jag frågade honom nyligen vilken av grupperna som är mest innovativ, och förvånade nog svarade han pensionärerna. Jag och många andra skulle nog ha gissat de studerande.
Varför är då pensionärer innovativa i sådan hög utsträckning? Kanske har det något att göra med deras frihet – frihet från det traditionella affärsmässiga tänkesättet som är inriktat på stabilitet och kontroll snarare än på innovation och förändring. Många har troligen tillbringat merparten av sin karriär i den typen av miljö och när de nu kommit därifrån är de helt fria att utforska sina idéer och komma på innovativa koncept.
Sedan 2015 har många av våra kunder berättat att de befinner sig i konstant förändring och att förändringarna har blivit vardagsmat i deras verksamhet. 57 procent säger att nivån på de störningar som då uppstår ligger på en måttlig nivå. 76 procent säger också att förändringarna kräver att de utvecklar sin affärsmodell – alltså att de behöver utveckla sitt arbetssätt, de produkter och tjänster de levererar samt det partnerekosystem som de verkar inom.
Så hur ska då företagen kunna hantera denna höga förändringstakt? Den traditionella strategin för de flesta företag har varit att hantera förändringar som engångsprojekt som kräver specialkompetens.
Antagandet har varit att vi för det mesta bygger upp organisationer för att få stabilitet, kontroll och stordriftsfördelar, men att det ändå ibland kan uppstå specifika situationer som kräver förändring. Då justerar man ledningsprocesserna som ett specialprojekt för att hjälpa organisationen att gå från fas A till fas B – från stabilitet till stabilitet.
Idag behöver företag snarare bygga upp sina organisationer för flexibilitet än för stabilitet. De behöver bli mer flexibla för att kunna svara på förändringar snabbt som en normal del av verksamheten.
För att detta ska bli möjligt måste företag tänka nytt när det gäller hur de arbetar. Rent generellt behöver de införa en flexibel driftmodell som gör det möjligt för förändringar att bli den nya affärsnormen. De anställda behöver också en miljö som uppmuntrar dem att undersöka och vara innovativa och där de traditionella hindren för innovation är borta – hinder som resultatuppföljningsprocesser som inte uppmuntrar till risktagande, eller hierarkiska styrprocesser som försenar alla idéer, eller tänkesätt som begränsar samarbetet både internt och externt. En sådan strategi känns ofta fräsch och motiverande. Förändringar blir då något som företag inte längre är rädda för utan istället kan anamma och uppskatta. Det ger också medarbetarna möjlighet att kunna anpassa arbetet snabbt på löpande basis.
Förr fanns ofta stereotypa bilder av att anställda var motvilliga mot förändringar. Människor är dock bra på att hantera förändring och kan anpassa sig väl till dem om de befinner sig i rätt miljö. När företag går från att fokusera på stabilitet och kontroll till att fokusera på innovation och flexibilitet utgör förändringar inte längre ett hot utan blir en spännande möjlighet. De blir i stället en del av organisationens DNA och en viktig drivkraft för framgång.
I min avslutande blogg i den här serien ska jag gå på djupet i vad en flexibel driftmodell är och varför det är så viktigt att främja innovationer och förändring.