Nyfikenhetsindex ger oss innovationskraft

En kund jag jobbar med mäter ”nyfikenhetsindex” på alla sina anställda. Nyfikenhet ger impulser till utforskande beteende och inlärning - väldigt bra förmågor i en värld med allt snabbare utveckling genom digitala möjliggörare. Nyfikenhet följs ofta av frågor och observationer.

Vad händer med mig som individ när jag får frågan till mig, och vad händer med mig som frågeställare när jag får svaret från min motpart. Hur kan frågor hjälpa oss framåt i innovationsarbetet? Vilken typ av frågor ger energi, och vilken tar energi? Vad för samband hittar vi mellan konsten att ställa frågor, och konsten att skapa innovationer?

Thomas Edison (länk på engelska) ses ofta som ett kreativt geni, men var han även ett innovativt geni? Han blev utslängd från skolan när han ifrågasatte sin lärare så mycket och ständigt avbröt lektionerna med sina funderingar.

Edison gjorde senare runt 2 000 försök innan han fick fram en glödlampa som fungerade i ett sammanhang. Sedan skapade General Electric massor av uppfinningar kring glödlampan som gjorde det till en användbar innovation. När grundidén fanns där krävdes det mängder av hårt arbete, rätt inställning hos många människor och självklart en bra timing och som skapade efterfrågan.

En snilleblixt bygger inget imperium

I boken "Leaders eat last" av Simon Sinek kommer en liknelse upp där vissa människor får många bra idéer och skapar en bild av hur dessa kan förändra världen. Men få är de som med hårt arbete, rätt inställning, mod och uthållighet skapar verkliga innovationer, något som även belyses i den fantastiska boken GRIT (Ted talk-video på engelska).

Ska vi ta vara på snilleblixtar från människor och grupper måste vi ha en struktur som gör organisationen förberedd. Vi måste förstå hur människor fungerar så att vi inte slänger ut genierna från klassrummet när de förstör för de andra. Eller?

Jag kommer snart, tillsammans med Sanja Beyowich från Astra Zeneca, köra en workshop under konferensen Innovation In Action. Den som handlar om hur vi möter och tar till vara på olika människor för att bli bättre på innovation i våra företag - en överlevnadsfråga för dagens företag. Och att vara ifrågasättande och villig att ständigt ompröva sina tankar och modeller är en nyckel. 

Så snilleblixtar, skörda innovationer

Företag satsar allt mer på innovation och transformation, men undersökningar genomförda av bland annat CGI visar på magert resultat. Varför är det så? Är det kanske så att kreativiteten tar sig olika uttryck och att en modell inte passar alla?

Kreativitet måste matas, stöttas, uppmuntras. Kreativitet utan styrning och kontroll blir lätt till ett trivsamt pladder. Med struktur, processer och verktyg hjälper vi organisationer och företag att fånga upp kompetensen, kreativiteten och uppfinningsrikedomen hos Pelle i receptionen, Göran i köket och Lena på lagret. Med rätt struktur sår man snilleblixtar och skördar innovationer.

Företag som ställer de bästa frågorna och som är mest nyfikna på sina kunder vinner. De som vrider och vänder på perspektiven. Det jag ser i denna struktur är något som liknar barnens sätt att accelerera sitt lärande; de ställer frågor. De tar inget för givet, de ifrågasätter allt. Och det kan vi lära oss av. En fyraårig flicka (länk på engelska) är den mest frågvisa personen i samhället, hon ställer 390 frågor per dag och har en otrolig utvecklingstakt.

Vilken är din nästa fråga?