Innovation för hållbarhet – Design Thinking

Det kan knappast ha gått någon obemärkt förbi att vi går in osäkrare tider. Med en stigande inflation och stor oro som sprider sig på världens marknader förändras nu företagens målbild, strategier, värdekedjor och framtid. Det ter sig som ett ofrånkomligt och omedelbart svar från många företag att i dessa tider skära ner på innovation och projekt som syftar till att ställa om till hållbara affärsmodeller och tjänster. Men faktum är att vår brist på hållbar innovation varit en stor bidragande faktor till många de problem vi ser idag. Utan att ta hänsyn till planetens resurser i våra affärsmodeller och strategier utarmas planetens resurser vilket leder till större, och mer långtgående, problem framåt. Vi skördar nu konsekvenserna av ”business as usual” utan fokus på hållbarhet. Eftersom det inte är möjligt att backa bandet till en tid innan exploatering, är det viktigare än någonsin att arbeta med innovation för att bana en hållbar väg framåt.

Det här är första delen i en serie på tre, där jag kommer att beskriva tre metoder som ett företag kan använda sig av för att arbeta med innovation. Den första är den populära metoden “Design Thinking”.

“Design thinking is a human-centered approach to innovation that draws from the designer’s toolkit to integrate the needs of people, the possibilities of technology, and the requirements for business success."
- IDEO 2022.

Inget annat tillvägagångssätt har gett mig snabbare resultat i mina projekt än ”Design thinking”-processen. En ”Design Thinking”-sprint, som det kan kallas, har förmågan att få personer som aldrig arbetat med innovation förut, att tänka helt nytt och bli exalterade över förändring.

Metoden har en del fallgropar, men när det kommer till att titta på ett problem på ett nytt sätt, ger en sprint av min erfarenhet alltid bra resultat. Korrekt utfört kan det vara ett fantastiskt bra sätt att testa innovativa idéer, utan att riskera för mycket resurser, och ta de snabba beslut som behövs för att komma framåt.

Metoden består av dessa steg:

Empatisera

I den här fasen strävar vi efter att förstå problemet och människorna vi försöker designa för. Det kan handla om att förstå ett komplext problem i form av användarbehov eller ett utfall av ett system. Fasen involverar oftast efterforskning på internet, användarstudier och dataanalys. I slutändan strävar vi efter att ha en god förståelse för utmaningen och hur problemet påverkar människorna, planeten eller andra intressenter.

Definiera

I detta skede samlar vi alla våra samlade insikter och definierar en problemformulering. Jag har ofta använt en så kallad "Hur skulle vi kunna...?"-formulering för att verkligen definiera vilket problem vi vill lösa. Till exempel ”Hur kan vi leverera vår tjänst utan koldioxidutsläpp?” - en fråga som förmodligen många företag drar fördel av att ställa sig.

Idégenerera

Med våra anskaffade insikter och vår definierade problemformulering är vi nu redo att komma på möjliga lösningar. Detta skede brukar vara mycket uppskattat eftersom det ger deltagarna möjlighet att tänka kreativt och nytt, något som det kanske inte finns utrymme för i deras dagliga uppgifter. Gruppen som arbetat ihop under projektets gång blir ofta oerhört målinriktad i jakten på att lösa en viktig utmaning tillsammans. I slutet av denna fas kan teamet prioritera vad som ska tas fram som prototyp.

Prototyp

I denna fas får teamet bestämma vad och hur de ska ta fram prototyper för att testa antagandena de bygger sin framtagna lösning på. Prototypframtagning ska inte innebära stora investeringar i att utveckla nya verktyg eller system, utan här strävar teamet efter att ta fram prototyper så att vi kan testa den viktigaste faktorn som skulle kunna lösa vårt definierade problem.

Testa

När vi testar innebär det att vi validerar eller förkastar våra antaganden. Den här fasen genererar oftast otroligt viktiga lärdomar som teamet sen kan använda för att komma vidare. Att testa handlar inte om att alltid ha rätt i vad som skulle lösa vårt definierade problem, utan snarare om att skapa insikter som möjliggör beslutsfattande och utveckling. När vi lär oss itererar vi och försöker förbättra vår lösning tills vi har bevisat, på alla sätt vi kan, att detta är vägen att gå för att lösa vårt problem.

Processen kan genomföras på en vecka, om man anammar Google sprint-metoden som jag har gjort vid flera tillfällen, men det finns naturligtvis andra uppsättningar som kan ge lika intressanta resultat. I vilket fall, är det definitivt värt ett försök för alla team som står inför komplexa problem.

På CGI har vi många erfarna medlemmar som arbetar med denna metod dagligen och många företag har redan anammat detta sätt. Så om du står inför ett utmanande problem och behöver nya sätt att närma dig det är detta en fantastisk metod att prova. Speciellt nu när vi behöver att alla hjälper till och löser vår tids stora utmaningar.

Kontakta oss så får du veta mer.