I Seoul har alla medborgare koll

Det har länge pratats om smarta städer. Visioner har målats upp, demon och prototyper har byggts, men väldigt få har realiserat en hel vision där alla delar har kopplats samman så att man kan visualisera och presentera inte bara data utan insikter som är kopplade till stadens mål och medborgarnas behov.  

När jag var i Sydkorea på en innovationsresa med en svensk affärsdelegation för att fira ett 60 årigt samarbete mellan Sverige och Sydkorea så imponerade besöket på Seouls stadshus mest på mig. Där visade borgmästaren stolt upp “Digital Mayor’s Office” för vår statsminister Stefan Löfven, som precis hade utsetts till hedersmedborgare av Seoul, och för oss andra. Kontoret bestod av en hel vägg med touchscreens med vilka borgmästaren har koll på staden utifrån alla de aspekter som är av intresse utifrån stadens uppsatta mål och vision.  

Borgmästaren var tydligt stolt över systemet och kunde verkligen alla detaljer om hur det skulle användas. Han tog sin tid att förklara alla delarna under 20 minuter istället för de 10 som var inplanerade. Det var uppenbart att han verkligen använder funktionerna i sitt dagliga arbete, precis som vi andra använder de verktyg och program vi behöver i våra jobb. 

Efter demonstrationen fick vi ställa frågor. Jag passade direkt på att fråga om vem som helst kunde komma åt systemet. “Absolut!”, svarade han än mer stolt. Och inte bara alla medborgare utan vem som helst i världen kan komma åt det (http://scpm.seoul.go.kr, välj den engelska i menyn längst ner till höger).  

Min avslutande fråga gick till vår statsminister där jag frågade honom helt rakt: “Stefan, när har vi detta i Sverige?” Statsministern fann sig snabbt: “Som hedersmedborgare i Seoul är jag stolt över att vi har detta och ser gärna ett samarbete med Sverige” 

Så vad hindrar oss från att ha liknande system i Sverige? Jag tror det beror på flera faktorer. Dels har vi ett upphandlingsförfarande som försvårar denna typ av projekt, dels har vi GDPR som ligger lite som en våt filt över flera datadrivna initiativ, och dels har vi vissa organisatoriska utmaningar som gör det svårt att samordna vissa initiativ. Vi har länge pratat om öppen data och API:er, och det finns många bra datakällor tillgängliga, men sedan har ansvaret lämnats över till någon annan att bygga tjänster med dem.

De flesta kommuner och städer är för små för att kunna klara av att bygga sådana lösningar – det behövs uthålliga partners som kan se det långa perspektivet. Denna typ av samordnande och långsiktiga initiativ för digitalisering tycker jag saknas i Sverige och det är en av anledningarna till att vi faktiskt som nation halkar efter på flera områden inom digitaliseringen. Det finns en mängd fler anledningar till varför vi inte kommit längre med våra smarta städer, även om många städer har kommit med flera spännande och bra initiativ.  

På CGI såg och hörde vi ett behov av information från medborgarna i flera av våra stora städer där många infrastrukturprojekt utmanar vårt tålamod och skapar förvirring och irritation. Mycket av informationen finns där men den är inte koordinerad mellan alla aktörer och inte lätt tillgänglig och förståelig. Därför driver vi nu ett innovationsprojekt för att lösa just den typen av frågor. Det är lätt att se att en sådan plattform skulle kunna koppla på fler datakällor och fler perspektiv.  

Slutligen ställer jag mig frågan, vad är en smart stad? Är det antalet uppkopplade enheter eller är det den samlade intelligensen av allt som staden består av, både natur, byggnader, maskiner och såklart människor?

Vi måste bygga städer där dessa samarbetar för att skapa en hållbar stad, men där den kollektiva intelligensen definierar hur smart staden är. IoT kan förse oss med data, AI och BI kan skapa insikter och även prognoser, men det är vi medborgare som avgör vilka behoven är och det är viktigt att vi skapar insikter som är kopplade mot uppsatta mål och behov som vi kan agera på. Det är först när hela kedjan sitter ihop som staden blir smart, detta kräver koordinering, uthållighet och mod. 

Efter demonstrationen av Digital Mayor’s Office så fick vi åka ner tre våningar under marken till en kärnvapensäkrad bunker för att se det “riktiga” uppkopplade systemet som heter Topis, där stadens säkerhetscenter och militären har tillgång till 30 000 5G-uppkopplade högupplösta kameror som har koll på varje tum av staden. Det var både imponerande och skrämmande, men det är ett annat inlägg... 

Fakta om “Digital Mayor’s Office” 

• Systemet kallas “Digital Mayor’s Office” eller “Smart City Platform for Mayor” och byggdes 2017.  
• 2019 öppnades det upp för alla medborgare men även för vem som helst utanför Sydkorea (http://scpm.seoul.go.kr). Det publika systemet är optimerat för en skärm och är byggt responsivt för att fungera på stora såväl som på små skärmar.
• Plattformen binder samman 290 olika systemet och 1200 videokameror samt 16 miljoner samlade datapunkter.