Hur man digitaliserar bort corona-vårdskulden

Rubriken är medvetet lite provocerande. Givetvis kan man inte lösa utmaningen med den växande vårdskulden efter corona-pandemin enbart med hjälp av digitala tjänster. Men digitalisering kan frigöra vårdresurser och göra sjukvården mera personlig, så detta är ett ypperligt tillfälle för sjukvården att satsa på sin digitala transformation. Då bäddar man även för en hållbar framtida sjukvård med ökad kvalitet och effektivitet.

”Ett sätt att frigöra stora vårdresurser och möjliggöra effektivare arbetssätt är att implementera digitala bastjänster och minska administrationsbördan”

Covid-19 förlänger vårdköerna

Över 90 000 operationer beräknas ha ställts in i Sverige under perioden mars till augusti 2020. Utöver det har många uppföljningskontroller och rehabiliterings-sessioner ställts in. Många patienter har också undvikit kontakt med sjukvården på grund av smittorisken vid fysiska besök. Uteblivna operationer och behandlingar leder i många fall till försämrad hälsa och blir därför svårare att hantera. För vårdpersonalen blir det en stor utmaning att arbeta sig igenom alla dessa ärenden under ytterligare tidspress. Dessutom ökar nu inflödet av nya covid-19-fall och det står nu klart att pandemin kommer att finnas kvar hos oss under lång tid framöver.

Digitala tjänster som minskar vårdskulden

För att hinna ikapp den vårdskuld som coronapandemin har skapat är det alltså uppenbart att produktionstakten behöver öka inom vården, men personalen går ju redan på knäna. Ett sätt att frigöra stora vårdresurser och möjliggöra effektivare arbetssätt är att implementera digitala bastjänster och minska administrationsbördan. På så sätt kan både coronavårdskulden och framtidens ökade vårdbehov hanteras. Här är exempel på några sådana bastjänster:

Digitala screeningtjänster

Formulär på webben där patienter kan beskriva sin hälsostatus och få råd om lämplig egenvård eller ingång i sjukvården. Vi ser redan nu många sådana corona-formulär.

Digitala tjänster för självskattning och egenvård

Individanpassade stöd för patienterna, så att de efter förmåga kan vara mer delaktiga i sina vårdprocesser och även få råd om levnadsvanor, rehabträning på distans etcetera.

Distansmonitorering

Patienter med kroniska sjukdomar mäter själva sina vitalparametrar med appar och medicinska sensorer och delar sina data med sina närstående och med sjukvården som stöttar på distans.

Distansmonitorering ger trygghet och kontroll

Dagens vårdprocess för patienter med kroniska sjukdomar är ofta ineffektiv. Man kallar patienten på rutinkontroller en till två gånger per år, vilket ger en mycket ofullständig bild av patientens hälsoutveckling. Flera regioner satsar nu på att erbjuda kontinuerlig distansmonitorering till patienter med kroniska sjukdomar som vill vara aktivt delaktiga i sina vårdprocesser och få daglig koll på sin hälsostatus.

Distansmonitorering kan även minska akutinläggningar med hjälp av triagering på distans: man kan vid stark oro eller uppblossande skov i realtid koppla upp patientens sensorer och avgöra om det krävs ambulans till akuten, eller om det räcker med hembesök eller egenvårdsråd.

Patienterna får alltså med distansmonitorering en kontinuerlig, tryggare och mer resurseffektiv vård, eftersom vårdpersonalen kan monitorera flera patienter på bättre och tryggare sätt med individuellt behovsstyrda insatser. Dataflödena från patienterna till ett beslutsstöd filtreras så att personalen kan fokusera på dem som behöver hjälp. Patientens närstående får trygghet i att kunna följa hälsoutvecklingen på distans och veta att man får larm vid akuta lägen. Dessutom vill ju både patienter och vårdpersonal minimera fysiska kontakter som kan innebära smittrisker.

Mindre administration – mer sjukvård

En stor del av vårdpersonalens tid går åt till administration som givetvis behövs i någon mån, men som i många fall kan automatiseras. Ett billigt och snabbt sätt att avlasta sjukvårdens administration är att använda digitala robotar som frigör resurser så att personalen får mer tid för direkt patientarbete.

En RPA-robot (Robotic Process Automation) är ett program som simulerar mänskliga användare och kan arbeta dygnet runt i befintliga IT-system och administrera många typer av rutinärenden betydligt säkrare och snabbare än när arbetet sker manuellt. Det kan handla om att eliminera dubbelarbete mellan olika system och hantera remisser och röntgenbilder, sjukskrivningar, fakturering, möteskallelser med mera.

”Jämfört med andra sektorer släpar sjukvården efter med digitaliseringen. I Sverige har vi en mycket god IT-mognad hos befolkningen. Sjukvården behöver alltså inte vänta på någon ny teknik. Det går att göra väldigt mycket här och nu”

Digitala stöd ger bättre vårdbesök

Kärnan inom sjukvården är vårdmötet mellan patient och läkare. Men dagens besök inom vården är ofta inte särskilt väl förberedda av varken patienten eller läkaren. En stor del av besökstiden går åt till att fråga patienten om uppgifter som redan finns i något system eller som patienten kunde ha skickat in före mötet. Efter besöket får patienten oftast bara med sig ett papper med allmänna råd. Här finns alltså en stor potential att effektivisera vårdmötena och skapa bättre underlag för båda patienter och vårdgivare. Här är några exempel på digitala stöd för vårdmöten som nu börjar användas i liten skala men som skulle kunna införas på mycket bredare front:

Före mötet

Fyll i allmän hälsodeklaration online och ta bilder på besväret. Vid behov får patienten sedan en automatisk remiss för att ta blodprov eller göra andra tester före mötet. Allt detta förs över till patientens journal så att mottagande läkare har alla uppgifterna tillgängliga inför besöket och kan fokusera på det personliga mötet, vare sig det sker fysiskt eller digitalt.

Under mötet

Läkaren och patienten går igenom underlagen tillsammans, till exempel på en läsplatta där läkaren kan visa bilder och filmer om olika behandlingsalternativ. Man kommer överens om en behandlingsplan och vad patienten ska göra.

Efter mötet

Patienten får med sig en utskriven sammanfattning av besöket på det språk som patienten har valt. Sammanfattningen skickas även över digitalt med länkar till fördjupande information, så att patienten kan studera den vidare och dela den med sina närstående.

”Tanken med digifysisk vård är att man knyter samman fysisk och digital vård utifrån individens behov och förutsättningar” 

Digitalt när det går – fysiskt när det behövs

Sjukvård kommer alltid att bestå av både fysiska behandlingar och digitala stödtjänster. Begreppet “digifysisk” börjar nu sprida sig med devisen: “Digitalt när det går – fysiskt när det behövs”.

Tanken med digifysisk vård är att man knyter samman fysisk och digital vård utifrån individens behov och förutsättningar. Exempelvis kan patienten bjudas in till en digital ingång på en hemsida eller en app. Där kan patienten ange sitt ärende och beskriva sina behov genom att svara på frågor i en digital chatt som kan föras på olika språk. Efter att patienten besvarat frågorna i appen och vid behov lämnat en hälsodeklaration länkas hen vidare till relevant information. Alternativt får patienten rådet att boka ett digitalt eller fysiskt besök, eller gå och ta ett medicinskt prov. På så sätt kommer patienten till rätt ställe från början och har med sig underlag som effektiviserar det första mötet. Den här typen av digitala ingångar kan användas inom alla delar av sjukvården, tandvården, omsorgen, socialtjänsten med mera. Självklart måste de digitala tjänsterna vara användarvänliga och säkra.

Utred konsekvenserna av inställda behandlingar

Konsekvenserna av alla inställda behandlingar och kontrollbesök som corona-pandemin medfört kommer att bli stora. Därför bör konsekvenserna utredas noggrant, både för att kartlägga vilken ohälsa som vårdskulden har skapat och hur situationen kan åtgärdas på bästa sätt, men även för att få underlag för att utveckla vårdprocesserna.

Kanske finns det behandlingar och kontroller som vården skulle kunna sluta genomföra för att de helt enkelt inte ger någon större patientnytta? Eller som kan göras bättre på helt andra sätt än genom fysiska möten med vårdpersonal? Kanske med intelligent utformade videomöten på distans? Eller genom att erbjuda egenmonitorering med personligt anpassad hälsocoaching?

Sjukvården ligger efter med digitaliseringen

Jämfört med andra sektorer släpar sjukvården efter med digitaliseringen. Man förlitar sig fortfarande på telefonköer och fönsterkuvert med kallelser till fysiska besök. Jämför exempelvis med bank- och finansbranschen – också en hårt reglerad bransch som hanterar stora och känsliga värden, men där digitaliseringen har gått mycket fortare. Våra kontokort är uppkopplade och fungerar inte bara överallt i Sverige utan i hela världen. När var du på ett bankkontor sist?

I Sverige har vi en mycket god IT-mognad hos befolkningen, 93 procent använder internet dagligen med hjälp av en god allmän digital infrastruktur i Sverige. Sjukvården behöver alltså inte vänta på någon ny teknik. Det går att göra väldigt mycket här och nu, för både vårdpersonal och patienter.

Vilka vägar framåt ser du för att hantera vårdskulden? Kontakta mig så tar vi ett distansmöte och pratar möjligheter!