Gör det enklare för patienterna att sköta sin egenmonitorering!

Om man vill att digitala tjänster ska användas av många och över lång tid, så gäller det att tjänsterna utformas så att de kräver så lite ansträngning som möjligt av användaren. Man bör alltså sträva efter att minska friktionen i tjänstens användning. Men hur ser verkligheten ut?

Egenmonitorering innebär att patienter med kroniska sjukdomar själva kan mäta värden som är är viktiga att de ha kontroll på, när och var de själva vill. Oftast görs detta med mätare som är kopplade till en smartphone och med formulär för självskattningar av hur man mår och vilka besvär man upplever.

Här delar jag med mig av mina spaningar när det gäller hur väl man lyckas med utformningen av den här typen av tjänster. Mitt syfte är att lyfta fram exempel på designlösningar som skapar onödig friktion hos användaren och föreslå förbättringar. Jag vill gärna få din återkoppling. Hur tänker du?

Ett tydligt exempel på vad jag menar handlar om de viktiga och snabbt framväxande tjänsterna för egenmonitorering inom vården. Egenmonitorering innebär att patienter med kroniska sjukdomar själva kan mäta värden som är är viktiga att de ha kontroll på, som exempelvis blodtryck, vikt, lungkapacitet, EKG, syresättning, när och var de själva vill. Oftast görs detta med mätare som är kopplade till en smartphone och med formulär för självskattningar av hur man mår och vilka besvär man upplever.

Eftersom man vill att patienten mäter sina värden ofta och under en lång period så är det extremt viktigt att arbetsinsatsen med egenmonitorering minskas. Om det upplevs för jobbigt kommer ju många att hoppa av. Det finns till och med ett begrepp för det numera: “The burden of tracking”. Därför gäller det att:

1. Ha fokus på att göra hela upplevelsen så användarvänlig som möjligt, från första början och genom hela processen.

2. Se till att patienten upplever en stor nytta med sin egenmonitorering, exempelvis genom att patienten får en lättolkad översikt över sin hälsoutveckling och får personliga råd om hur den kan optimeras.

3. Tänka på att ingen människa mår bra av att fokusera för mycket på sjukdom, så lyft även fram “må bra-faktorer” så att patienten kan mäta sig även mot dessa.

4. Patienten ska också kunna lägga till och mäta egna aktiviteter som känns viktiga för att må bra-tiden ska öka.

5. Det ska inte krävas inloggning i tjänsten varje gång den ska användas, förutom när tjänsten påbörjas vid allra första starten.

6. Sträva efter att göra allt som går helt automatiskt, exempelvis genom att tjänsten hämtar in data från mobilens sensorer automatiskt, eller att data som redan finns i något annat system hämtas automatiskt så man slipper skriva in dessa data igen.

7. Se till att alla fält som ska fyllas i har tydliga instruktioner och att man får en vänlig kontrollfråga om man råkar fylla i något orimligt värde, exempelvis om man skriver in att man är 80 cm lång istället för 180 cm.

8. Tjänsten bör komma ihåg tidigare värden och föreslå dem, så att patienten bara behöver bekräfta dem med ett klick om de inte inte har ändrats.

9. Påminnelser om att man ska egenmonitorera bör ha ett personligt tilltal och får inte vara störande tjatiga. De bör också kunna ändras av patienten efter behov.

Håller du med mig? Har du förslag på andra friktioner inom sjukvården som du vill ta bort? Hör av dig till mig för en diskussion om hur vi kan skapa en effektivare och humanare vård!