Förändringsledning i vården: Att navigera i digitala vatten

Många menar att digitala lösningar och tjänster är en förutsättning för att klara den situation som både regioner och kommuner står inför med strama budgetar och allt färre som ska ge stöd och hjälp åt allt fler. Det tror vi också. I den här bloggen tar jag en djupdykning i diskussionen kring 1177 Direkt, en tjänst som har väckt livliga debatter på sociala och i traditionella medier.

I min roll på CGI har jag sett många vågade satsningar inom digitalisering. Jag ser stor potential i digitala tjänster som kan modernisera och effektivisera sjukvården, särskilt när budgetrestriktioner och ökande krav ställs på kommuner och regioner. Digitala lösningar framstår inte bara som en lösning, utan snarare som en nödvändighet för att hantera dessa utmaningar.

En digitaliseringssatsning som har väckt livliga debatter är tjänsten 1177 Direkt. Den har fått mig att reflektera över vad som verkligen krävs för att dessa initiativ ska lyckas. Min erfarenhet säger att framgången ligger lika mycket i tekniken som i människorna bakom den.

För att uppnå målen med dessa initiativ, måste vissa grundläggande förutsättningar vara på plats. I denna blogg kommer jag att utforska dessa kritiska faktorer och dela med mig av min syn på hur vi borde närma oss dessa utmaningar. Vi börjar med att undersöka införandet av 1177 Direkt och frågar oss: Involveras vårdpersonalen som den borde i dessa processer? Är det dags att omvärdera hur vi genomför förändringar inom sjukvården? Låt oss dyka in i dessa frågeställningar.

Involvering av användarna

Vi läser att många beskriver införandet av 1177 Direkt som att det inte involverar dem det berör – vårdens medarbetare. I upphandlingsunderlaget från Inera ombads leverantörerna noga beskriva sina processer och arbetssätt för förändringsledning. MEN. Var finns verkställigheten hos den antagna leverantören och hos beställarna? Var det bara tomma ord?

Oavsett vad som ska införas, förändras eller utvecklas är det numera etablerad och beprövad vetenskap, att för att lyckas krävs just det, involvering av berörda. Det är exempelvis sex gånger mer sannolikt att projektet når sina mål, fem gånger så stor sannolikhet att projektet håller sin tidplan och chansen att hålla budget dubbleras med stöd av förändringsledning. Det i sin tur leder till ökade chanser att få både nöjda medarbetare och patienter.

Framgång genom samarbete

Arbeta med och inte mot de privata vårdgivarna. Sverige har inte råd att skapa motsättningar mellan olika utförare av vård. Idag behövs alla till buds stående resurser för att avveckla vårdskulder och kunna göra rätt prioriteringar så att hälso- och sjukvårdslagen verkligen upprätthålls.

Målgruppsanpassning

One size fits all kan kanske vara en framkomlig väg i modeindustrin, men knappast inom vården. Den digitala generationen förväntar sig digitala lösningar och använder inte sina smartphones till att ringa med, medan främst de äldre-äldre inte ens har tillgång till en dator (eller att man allteftersom förlorar sina kognitiva förmågor). Det är inte den billigaste lösningen att målgruppsanpassa ingångarna till vården, men är förstås en nödvändighet.

Mänsklig kontakt

Digitala lösningar behöver inte stå i motsatsförhållande till mänsklig kontakt. Tanken är förstås också att de digitala lösningarna allteftersom lär sig och blir alltmer träffsäkra i sina råd. Det finns undersökningar som visar att 50% av tiden på en vårdcentral upptas av oroliga föräldrar som söker för sina småbarns prickar eller förkylning. Sådant som mor- och farföräldrar förr i världen med lätthet hanterade. Oro ska man förstås ta på allvar och är ett utmärkt exempel på där digitala lösningar är överlägsna. Snoriga och febriga småbarn bör hållas hemma i lugn och ro, medan äldre även kan få lite av sin sociala omsorg tillgodosedd på vårdcentralen.

Jag och mina kollegor på CGI har lång erfarenhet av att hantera förändringsledning och införanden av digitala tjänster. Tycker du som vi, eller kanske helt tvärtom – låt oss snacka om saken!