Hög tid för vården att införa mobila verktyg i det dagliga arbetet

Att använda uppkopplade mobila hjälpmedel är en självklarhet idag i de flesta verksamheter. Vinsterna är uppenbara: man kan jobba mer flexibelt, man spar tid genom att slippa för mycket flängande och man får bättre kontroll på sina dokument. Rätt information på rätt ställe när man behöver den ökar kvaliteten och säkerheten. Men på våra sjukhus släpar utvecklingen efter. Det kan yttra sig på många sätt. Låt mig ta ett exempel ur verkligheten:  

En undersköterska jag känner som arbetar på en medicinavdelning går i snitt ungefär 15 000 steg om dagen nu i covidtider (med ett rekord på 17 000 steg!).  En viktig del i hennes arbete är att ta kontroller på tolv patienter fyra gånger per dag. Svaren skriver hon ner på en lapp som hon sedan lägger in i den digitala journalen. Vid ett tillfälle tog en kontroll fyra minuter att utföra och sex minuter att registrera. Det kan ta upp till två timmar per dag för henne att registrera alla kontroller (och det beror inte på lathet!). 

En proof of concept-studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och SÄS i Borås visar att man med den här typen av mobila verktyg skulle spara närmare två minuter per patient och mätrunda och dessutom minska felregistreringarna med 75 procent

Tänk om hon i stället hade en mobil app där hon kunde scanna patientarmbandet och lägga in kontrollerna direkt, klicka ok för att direkt registrera kontrollerna i journalen på rätt patient och på rätt utförare. Hon skulle då kunna få mer tid för patienterna, göra färre fel och dessutom tillgängliggöra kontrollerna i journalerna betydligt snabbare. 

En proof of concept-studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och SÄS i Borås visar att man med den här typen av mobila verktyg skulle spara närmare två minuter per patient och mätrunda och dessutom minska felregistreringarna med 75 procent. Men det handlar inte bara om att kunna dokumentera patientvärden i realtid, utan också om sådant som möjligheten att ha med sig en och samma enhet för att läsa journalinformation hos patienten och en mängd andra nyttor.  

Det finns alltså mycket att vinna på mobila arbetssätt inom vården. Det har vi vetat länge nu. Jag jobbade redan på 00-talet med kallelsesystem hos en svensk leverantör där vi funderade på hur man kunde använda dect-telefoni för att ta kallelseanrop och annat. Ändå händer inget. Varför? 

En misstanke jag har är att det kan handla om hierarkin inom sjukvården – att frågan får lägre prioritet eftersom det främst är sköterskors och undersköterskors arbetsuppgifter som skulle förbättras. (Läkarnas arbetsflöden ser annorlunda och ut och följaktligen nyttorna också.) Troligen har det också att göra med det urgamla problemet att den ena handen inte vet vad den andra gör – i det här fallet att verksamheten inte vet vad man skulle kunna åstadkomma med rätt IT-stöd och att IT-sidan inte har en susning om hur sjuksköterskans eller undersköterskans vardag ser ut. 

En misstanke jag har är att det kan handla om hierarkin inom sjukvården – att frågan får lägre prioritet eftersom det främst är sköterskors och undersköterskors arbetsuppgifter som skulle förbättras.

Svenska sjukhus använder idag dect-telefoni. Dessa telefoniavtal kommer att gå ut och man kan ju hoppas sjukhusen då tar chansen och byter ut sina dect-telefoner mot smartphones. Man kan då använda alla de funktioner som dessa erbjuder och göra livet lättare för personalen. En och samma enhet för att ringa, registrera kontroller, ta ringningar från patienter, skicka bilder på sår etcetera till journalen, läsa Fass och vårdhandboken, och mycket mera. 

Mobila arbetssätt är oundvikligen en del av framtiden och i och med det behövs en strategi som omfamnar helheten, alltså både verksamhet, teknik och organisation. Införandet av mobila arbetssätt behöver heller inte göras svårare än nödvändigt. Det kan handla om att börja prova på en klinik och se hur man just på den enheten kan förenkla arbetet och skapa en bättre arbetssituation för de anställda, och utifrån dessa erfarenheter vidareutveckla resten av verksamheten.

Ska vi lyckas med regeringens mål om e-hälsa, att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd, borde införande av mobilitet i vården ligga högt på vårdens priolista. Inte minst när vi vet att det skulle frigöra vårdresurser och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda.