2025 ska Sverige vara världsbäst på e-hälsa

Smarta digitala tjänster och AI-tillämpningar kommer att vara en viktig del i detta. Liksom att skapa förutsättningar för patienten att själv delta i sin egen behandling – från diagnos till tillfrisknande.

Det är sju år kvar till det gyllene målet 2025 då Sverige ska ligga i topp när det gäller e-hälsa. Och aktiviteten i branschen är hög nu. Kommuner och landsting digitaliserar i allt högre utsträckning och start-up bolag spottar ur sig lösningar och tjänster som personliga larmsystem, mätverktyg för egenvård och vård på distans genom till exempel Kry och Min Doktor. Men än återstår mycket.

"Det gäller att tänka ännu mer ”digifysiskt”, säger Victoria Bohlin, CIO på hälso- och sjukvårdsföretaget Capio, som myntat det futuristiska begreppet, och förklarar att dagens vård är långt mer fysiskt bunden än den faktiskt behöver vara."

Capio ligger just nu i bräschen vad gäller digitala vårdinnovationer och har blivit utsedda till 2018 års förnyare inom svensk sjukvård av Dagens Medicin för sin digitala läkarmottagning Capio Go och tjänsten Bättre Besök som förbereder en patient inför ett vårdcentralsbesök.

"Genom att sätta patienten i centrum och göra hen till en naturlig del av arbetsteamet och vårdprocessen så kan de själva utföra flera moment som i dagsläget utförs av vårdpersonal, och därmed slipper patienten att förflytta sig fysiskt", förklarar Victoria Bohlin och pekar även på effektiviteten av exempelvis mätvärden som automatiskt kan skickas till läkare för analys eller utlösa ett alarm på distans:

"Min vision är att vi ska utvecklas på samma sätt som bankerna, att man har tillgång till ett brett utbud av digitala tjänster som är anpassad till ens situation och upplevs som att ha ”vården i fickan". Beslutsstödet kommer att utvecklas radikalt med hjälp av AI. Vi kommer exempelvis veta mer om patienten i ett tidigare stadie vilket gör att vi både kan guida patienten till rätt vård och i förlängningen kommer möjligheterna med AI göra att vi kan arbeta än mer hälsoförebyggande. AI möjliggör ett mycket bättre och precisare underlag för vårdbeslut. Vi är inte där än men de första stapplande stegen har tagits."

Som exempel skulle AI kunna användas för att förbättra digitala frågeformulär, där AI reagerar på svaren från en patient för att följa upp med mer specifika och ingående frågor som rör just den individens hälsa och välmående.

Karina Tellinger McNeal, strateg och koordinator för eHälsoVisionen 2025 på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), håller med om vikten av att skapa bättre förutsättningar för att patienten ska kunna involvera sig mer i sin egen hälsa och sjukdom:

"Det finns så mycket som skulle kunna göras digitalt och som skulle ge läkare och vårdpersonal mer tid till patienten. Ta bara en sådan sak som tidsbokning och att kunna göra det på nätet, eller att kunna få tillgång till sina provsvar hemifrån, eller möta vårdpersonal på den kanal som passar dig just då, via webb, telefon eller fysiskt. Det är en slags tillgänglighet som inte finns idag, och ger människor mycket mer valmöjligheter och en förmåga att styra sin egen vård."

Karina Tellinger McNeal säger att personers ökade tillgång till information om sin egen hälsa har flera positiva effekter än att det bara är praktiskt och enkelt.

"Du blir mer engagerad i din egen hälsa och det gynnar både samhället i stort och hur du lever. Äldre människor kommer dessutom kunna bo hemma längre."

Men, säger hon, en av de stora utmaningarna som fortfarande kvarstår för att göra detta till verklighet är en moderniserad svensk lagstiftning som gör det möjligt att tillgängliggöra till exempel journaler på nätet.

"Lagstiftningen är inte där ännu, men en patients tillgång till sin egen journal är otroligt uppskattat av dem som provat det. Det ger en transparens och förbereder patienter för vårdbesök och de känner sig delaktiga i sin egen behandling."

En annan utmaning är att få till bättre samordning mellan landets kommuner och landsting för att göra det möjligt för vårdinstanser att inte bara dela information med varandra, men att faktiskt vara beredda att förändra sina processer, organisationer och strukturer för att gå åt ett och samma håll. Just detta, säger Tomas Lithner, avdelningschef på Inera som är vårdens gemensamma resurs för att leverera nationella tjänster, är ett särskilt tungrott ämne inom den svenska sjukvårdsutvecklingen:

"I Sverige finns det väldigt få ställen som har enhetliga principer om hur en behandling ska ske, hur ett vårdförlopp ska ske. Vi har en starkt decentraliserad struktur där man på ganska låg nivå har fått definiera och bestämma över hur man ska behandla patienter och hur man ska hantera olika vårdflöden."

Huvudmannaskapet har också gjort vården ganska ojämlik.

"Det är inte din geografiska position eller din kommuns resurser som ska avgöra vilken typ av vård du får. Men så ser det ut idag", säger Tomas Lithner, och tillägger att en högre grad av standardisering skulle lösa många knutar.Det är ett enormt förändringsledarskap som behövs, säger han och pekar även på att vården i sig måste släppa på gamla yrkestraditioner och tillåta förändring för att helt ut kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Att man faktiskt vill, kan och ska tillgängliggöra sina tidböcker för att patienterna ska kunna boka sina tider själva till exempel.

Tomas Lithner säger att en mer digi-fysisk vård även kommer att leda till betydligt kortare vårdköer och mer lediga sängar på sjukhusen för de som faktiskt behöver det.

"Idag är vi fast i synen att ett vårdbesök sker fysiskt. Men mycket av det kan faktiskt helt eller delvis göras digitalt, vilket skulle frigöra en väldig massa resurser. Medborgarna har sprungit om vården när det gäller den digitala utvecklingen, och ur deras perspektiv finns det väldigt mycket att önska", säger Tomas Lithner.

Och han får medhåll av Eva Helmersson, ordförande i stiftelsen Selfcare Academy och aktiv inom Neuroförbundet som diagnosstödjare och patientföreträdare. Eva lever med den kroniska neurologiska sjukdomen MS och har många kontakter med vården och lång erfarenhet av frågorna:

"Att låta patienterna bli mer delaktiga med hjälp av digitalisering skulle kunna ge oss mer kontroll över vår vård. En stor del av mötena med vården skulle dessutom kunna ske digitalt. Det skulle förenkla livspusslet", säger Eva Helmersson.

Men hon poängterar också att det finns risker med den här utvecklingen om inte patienterna involveras i ett tidigt skede i utvecklingen av de nya tjänsterna.

"Jag använder till exempel 1177.se en hel del. Den är en bra tjänst på många sätt, men den skulle kunna bli mycket enklare och smidigare. Det är tydligt att inga patienter har varit med och utformat tjänsten. Man måste ha med patienten från början när man utvecklar tjänsterna. Det räcker inte att ta in dem på slutet när tjänsterna ska testas", säger Eva Helmersson och på frågan om vad hon hoppas på av framtidens vårdtjänster säger hon: "Jag hoppas på fler digitala lösningar. Landstingen och vårdaktörerna har halkat efter uppstickarföretagen i andra branscher. De måste haka på den här utvecklingen."

TEXT: LOUISE NORDSTRÖM ILLUSTRATION:TEAM HAWAII

Vill du höra mer om hur vi tillsammans kan nå målet att Sverige 2025 ska vara världsbäst på e-hälsa? Träffa oss på Nordens största e-hälsomässa, Vitalis.