Idag möter vi robotar inom en rad områden, så ofta att de nu blivit ett naturligt inslag i våra liv. Då menar vi inte den typen av figurer vi kan se på film som Cappy och Fender i Robots eller Wall-E och Eve i Wall-E-filmen. AI-drivna chattbottar är numera vanliga i callcenters och i olika typer av kundserviceverksamheter, för att avlasta och förbättra. Men vill vi ha dem även i vården? Hur långt vill vi att utvecklingen ska gå? Kommer vi att få möta en doktor i form av en robot i framtiden?
När den underliggande AI-tekniken blir allt mer mogen, är det de subtila nyanserna i kontakten med kunden (eller patienten) som blir en utmaning. Med fler interaktioner och mer träning blir tjänsterna och tekniken allt bättre. Detta gäller, vet vi, chattbottar i kundtjänster och vi vet att det finns undersökningar (t ex inom amerikanska försvaret) som visar att ibland föredras till och med en chatt-bot framför en mänsklig kontakt. Frågan är dock om vi vill att robotarna ska ta över? Vill vi tappa den mänskliga kontakten?
Inom det medicinska området är ämnet omtvistat. Inom kirurgi och diagnostik, inte minst radiologi, har tekniken välkomnats, eftersom den kan underlätta arbetet för vårdpersonalen. AI-verktyg kan utgöra ett både välkommet och pålitligt stöd för specialister.
Måste alla medarbetare i vården vara människor?
Det är förstås sammanhanget och syftet som ska vägleda oss i hur tekniken bäst kan användas för att stötta det vi redan har och litar på, där vårdpersonalen står i centrum. Låt oss därför titta på ett exempel för att bättre förstå hur och var dessa tekniker kan ha en positiv, långsiktig och hållbar påverkan på vården. Frågan vi ställer oss är: Måste alla medarbetare i vården vara människor?
Egenmonitorering – en del av den alltmer digitala vårdkedjan
En av de positiva, och troligtvis varaktiga, konsekvenserna av pandemin har varit den snabba anpassningen till nya verktyg som bidragit till att många processer kan hanteras på distans. Interaktioner som tidigare behövde ske på vårdcentraler kan nu hanteras via videokonsultationer, appar och andra elektroniska kommunikationskanaler.
Detta har lett till färre fysiska möten inom vården. Utifrån ett patientperspektiv kan det betyda att långa resor och väntan i fullsatta väntrum kan undvikas. Det är förstås vettigt att minimera icke-nödvändiga kontakter i vårdmiljöer, både för patienterna och för vårdpersonalen. Som ett resultat av detta blir nu en allt större del av vårdkedjan digital.
Egenmonitorering och vägledning mellan inbokade vårdbesök är ett sådant område där den nya tekniken skapar värde. När man är i behov av vårdens resurser, vill man bli sedd och lyssnad till, känna sig trygg och omhändertagen. Ett sådant möte kan leda till en remiss för egenmonitorering som i sin tur leder till att patienten står i ständig kontakt med vården, utan att direkt behöva ianspråkta vårdens resurser. Bara vetskapen om en snabb respons kan räcka mycket långt.
Från patientens sida kan till exempel ett enkelt frågeformulär, där de kan rapportera in sina symtom och få enkel vägledning när tillståndet eller värden förändras, göra stor skillnad på effektiviteten i behandlingen. Regelbunden övervakning ger också trenddata, som kan ge indikationer på att nya medicinska beslut krävs, om avvikelser uppstår.
Något så enkelt som allmänna råd om hur onkologiska patienter kan hantera illamående kan ha mycket stor påverkan på deras välbefinnande och därmed även på deras attityd till behandlingsplanerna. Eller en patient med hjärtsvikt kan öka sin trygghet och sitt välmående bara genom vetskapen om att ”någon tittar till en”. Det kan också hjälpa patienter att känna att de upprätthåller kontakten med läkaren även mellan besöken. Dessutom får den behandlande läkaren ett mer komplett underlag för att kunna planera nästa steg i behandlingen och patienten lär sig mer om sin egen sjukdom och kan därmed påverka sin livsstil för bättre värden.
Teknik är ett verktyg och en möjliggörare
Teknik är ett verktyg och en möjliggörare. Tekniken kan vara en robot inbyggd i ett system. Nyckeln är att lyckas designa verktyg och system som bidrar med specifika och underlättande funktioner. Inom vården innebär det bland annat att stötta personalen genom att eliminera flaskhalsar som försvårar behandling och ett smidigt arbetssätt. Egenmonitorering skapar ett mervärde både för patienter och för vårdpersonal.
Och nej, doktorn är ingen robot, men doktorn kan få mycket stöd och hjälp av en robot.
Läs mer om CGI:s tjänster inom hälsa, vård och omsorg
