Porträttbild på Christoffer Persson

Christoffer Persson

Front-end utvecklare

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) är tekniska standarder som ska göra den digitala världen tillgänglig för personer med funktionsvariationer. Riktlinjerna, utvecklade av World Wide Web Consortium, anses vara universell standard för digital tillgänglighet. I den här artikeln förklarar vi vad WCAG innebär och hur du kan testa om din verksamhet följer riktlinjerna.

Vad är WCAG?

WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines. Riktlinjerna ger stöd till designers, innehållsskapare och utvecklare för att skapa tillgängligt och användbart webbinnehåll. De kan också vara en värdefull hjälp vid skapandet av digitala eller webbaserade läromedel. Riktlinjerna beskriver hur text, bild, ljud och kod ska utformas för att göra innehåll lätt att förstå och använda. Syftet med WCAG är att säkerställa att så många som möjligt kan ta del av information och använda digitala tjänster på lika villkor.

WCAG innehåller 78 kriterier, uppdelat på 13 riktlinjer, organiserade under 4 principer.

Ta del av alla kriterier och riktlinjer i det senaste officiella dokumentet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2.

WCAG´s fyra principer:

WCAG bygger på fyra grundprinciper som hjälper webbsidor att bli mer tillgängliga. Principerna innehåller riktlinjer och konkreta råd för hur utvecklare, designers och innehållsskapare kan anpassa sin webbplats. Vi går igenom de fyra principerna nedan.

1. Möjlig att uppfatta – Användaren ska kunna ta in innehållet
2. Hanterbar – Webbsidan ska gå att använda

Användare ska kunna navigera och styra webbplatsen på olika sätt. Till exempel:

  • Alla funktioner ska kunna användas med bara tangentbordet, utan mus.
  • Länkar och knappar ska vara tydliga och visa vad som händer om du klickar på dem.
3. Begriplig – Innehållet ska vara lätt att förstå

Webbsidan ska vara logiskt uppbyggd så att användaren enkelt kan förstå och använda den. Till exempel:

  • Funktioner och knappar ska se likadana ut på alla sidor.
  • Texter ska vara tydliga och enkla att förstå.
  • Formulär och instruktioner ska vara utformade så att det är lätt att fylla i dem utan att göra misstag.
4. Robust – Webbsidan ska fungera på olika enheter och hjälpmedel

Webbsidan ska vara byggd enligt standarder så att den fungerar oavsett vilken webbläsare, enhet eller hjälpmedel användaren använder. Till exempel:

  • Koden ska vara korrekt, så att webbsidan fungerar med skärmläsare och andra hjälpmedel.
  • Webbsidan ska fungera både på dator, mobil och surfplatta.

Ett annat direktiv som grundar sig i WCAG är tillgänglighetsdirektivet. Läs mer om det i vår artikel: Allt du behöver veta om tillgänglighetsdirektivet 2025.

De tre nivåerna av WCAG

Varje riktlinje i WCAG bedöms utifrån tre nivåer: A, AA och AAA – där varje nivå innebär en högre grad av tillgänglighet. För att uppnå tillgänglighetskraven i den svenska tillgänglighetslagen (DOS-lagen) ska minst nivå A och AA vara uppfyllda. Nivåerna är särskilt viktiga vid utformning av nya webbplatser.

  • Nivå A – innehåller grundläggande krav som gör webbplatsen tillgänglig, men kan inte garantera en fullgod upplevelse för alla användare.
  • Nivå AA – innehåller mer omfattande krav och är den nivå som krävs enligt den svenska tillgänglighetslagen. Webbplatser som uppfyller denna nivå är tillgängliga för en bred grupp användare – inklusive personer med funktionsvariationer.
  • Nivå AAA – är den högsta nivån och innebär att webbplatsen är optimerad för att vara tillgänglig för så många som möjligt.

Olika versioner av WCAG

Web Content Accessibility Guidelines har utvecklats över tid för att göra digitalt innehåll tillgängligt för alla. Låt oss gå igenom de olika versionerna och vad som har förändrats.

1. WCAG 1.0 (1999) – Första steget mot tillgängliga webbplatser
2. WCAG 2.0 (2008) – En bredare standard

Nästan tio år senare, i december 2008, kom WCAG 2.0. Till skillnad från WCAG 1.0, som fokuserade på HTML, tog denna version hänsyn till fler tekniker och digitala format.

En stor nyhet var de fyra grundprinciperna för tillgänglighet som vi använder än idag: Möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust. Denna version blev en bred och stabil standard som många webbplatser fortfarande följer.

3. WCAG 2.1 (2018) – Anpassning till mobila enheter

I juni 2018 släpptes WCAG 2.1. Till skillnad från den stora förändringen mellan version 1.0 och 2.0, var WCAG 2.1 en utökning av WCAG 2.0.

Den största anledningen till uppdateringen var den ökade användningen av mobila enheter. Nya riktlinjer lades till för att lösa problem som hade uppstått i samband med surfning på telefoner och surfplattor.

Exempel på uppdatering: Krav på att innehåll ska fungera både i stående och liggande läge (om det inte är absolut nödvändigt att ha en fast skärmorientering).

Genom att lägga till nya regler istället för att ändra gamla, kunde WCAG 2.1 behålla den stabila grunden från WCAG 2.0 samtidigt som den moderniserades.

4. WCAG 2.2 (2020) – Förbättrad synlighet och fokus

I augusti 2020 publicerades ett utkast till WCAG 2.2. Även denna version bygger vidare på tidigare riktlinjer genom att lägga till nya krav.

Exempel på uppdatering: Tidigare fanns inget krav på kontrastnivå för att visa var fokus ligger på en sida. I WCAG 2.2 säkerställs att fokusmarkeringar är tillräckligt tydliga för personer med nedsatt syn eller färgblindhet.

Målet med WCAG 2.2 är att förbättra användarupplevelsen ytterligare – särskilt för personer med synnedsättningar och andra funktionsvariationer.

När behöver du anpassa ditt innehåll efter WCAG?

Offentliga verksamheter har varit skyldiga att följa WCAG sedan 2018. För privata företag träder kraven i kraft i juni 2025. Det gäller endast om du har en verksamhet med en omsättning på minst 2 miljoner euro och minst 5 anställda.

Detta är särskilt viktigt för företag med en stor digital närvaro – där webbplatsen är en central kontaktpunkt för kunder. Exempelvis e-handelsföretag, banker och digitala tjänster.

Läs mer om hur vi på CGI arbetar med tillgänglig design i vår artikel: Vi lever i samma värld, men inte samma liv.

Så kan du testa om din webbplats följer WCAG

Det finns två sätt att testa om din webbplats är tillgänglig: Genom automatiska- och manuella tester. Den bästa metoden är att använda både automatiska- och manuella tester. Vi går igenom hur de två metoderna fungerar.

  1.  Automatiska tester

Vem som helst kan använda automatiska verktyg för att testa tillgängligheten på en webbplats. Det finns både gratis- och betaltjänster som hjälper dig analysera eventuella förbättringsområden. Verktygen analyserar innehållet på din webbplats utifrån WCAG. Vissa webbpubliceringssystem (CMS) och webbläsare har inbyggda verktyg som automatiskt testar tillgängligheten.

Viktigt att veta! – Automatiska tester kan bara hitta vissa typer av fel, vilket innebär att bara en liten del av WCAG-riktlinjerna kan analyseras. 

  1.  Manuella tester

För att verkligen säkerställa att en webbplats är tillgänglig krävs manuell testning. Då går en expert igenom sidan steg för steg och kontrollerar exempelvis:

  • Att bilder, ljud och video har rätt alternativ (t.ex. textbeskrivningar och undertexter).
  • Färger och kontraster är tydliga och fungerar för alla.
  • Webbplatsen går att navigera med tangentbordet.
  • Koden och designen följer riktlinjerna i WCAG.
  • Strukturen och instruktionerna är tydliga.

Bort med hinder och öka tillgängligheten – med CGI!

Att skapa en tillgänglig webbplats handlar inte bara om att uppfylla lagkrav – det handlar om att göra digitala tjänster användbara för alla. Genom att arbeta med tillgänglighetsexperter från CGI får du tillgång till djup kunskap och erfarenhet. Det kommer garanterat att leda till bättre användarupplevelser, ökad räckvidd och en mer hållbar digital lösning.

Genom en kombination av automatiska och manuella tester, tydliga checklistor av WCAG-riktlinjerna och genomtänkta designprinciper ser vi till att din webbplats inte bara är tillgänglig, utan även användarvänlig och framtidssäkrad.

Några av våra metoder som säkerställer tillgänglighet:

  • Automatiserade och manuella tillgänglighetstester – för att identifiera och åtgärda tillgänglighetsproblem.
  • Checklistor och stödverktyg – för att säkerställa att alla WCAG-riktlinjer uppfylls.
  • UX-design – optimering av användarflöden, interaktioner och kommunikation.
  • UI-design – anpassning av färger, layout och innehåll för maximal tillgänglighet.
  • Frontend: kodutveckling för olika enheter och hjälpmedel

Vill du säkerställa att din webbplats följer WCAG och tillgänglighetsdirektiven? Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa dig!

About this author

Porträttbild på Christoffer Persson

Christoffer Persson

Front-end utvecklare

Christoffer har mer än tio års erfarenhet inom front-end utveckling och över åtta års erfarenhet inom tillgänglighet som är hans expertområde. Christoffer är certifierad tillgänglighetsexpert (WAS) via IAAP. Genom sitt engagemang i tillgänglighetsfrågor håller sig Christoffer uppdaterad i lagar, standarder, regler och andra rekommendationer som ...